Gösta Ekman: Farbrorn som inte vill va' stor

I slutet av 1970-talet var Gösta Ekman berättare i den tecknade teveserien Farbrorn som inte vill va stor. Vi som såg den anade redan då att Gösta och farbrorn var befryndade, nu vet jag säkert. Barnet bor i Gösta och leken är hans livsluft, fast han fyllt 70. Den farbroderlige Gösta undrar fortfarande vad han ska bli, när han blir stor.
Gösta Ekman: Farbrorn som inte vill va stor bygger på omfattande samtal med Gösta Ekman, där han utvecklar sin syn på livet, konsten och teatern, och intervjuer med hans vänner och kolleger.
Gösta Ekman är en av Sveriges mest kända och älskade skådespelare, pappa till odödliga figurer som den snubblande mahatman, Papphammar och Charles-Ingvar "Sickan" Jönsson. Ändå var skådespelaryrket inte självskrivet för den unge Gösta: det hade varit betydligt enklare att inte följa den bana som gjort hans far Hasse och farfar Gösta berömda. Han är en god tecknare och en hygglig pianist, han kunde ha blivit bildkonstnär eller musiker. Eller författare.
Gösta Ekman inledde sitt yrkesliv som regiassistent till sin far i mitten på femtiotalet. Sedan dess har hans livsvandring påverkats av dem han mött längs vägen, lärt känna och tagit lärdom av. De är många! Han var med och skapade filmhistoria när Ingmar Bergman gjorde Smultronstället. Han satt vid köksbordet i Kråkslottet i Saltsjöbaden och delade en flaska rött med revykungen Karl Gerhard. I Svenska Ords stuga i Vitabergsparken sprutade han idéer med Hasse & Tage.

Klas Gustafson, född 1950, är journalist och har skrivit flera uppmärksammade artistbiografier, senast om Monica Zetterlund.